Resa till Vara konserthus.2022-09-11

 

 

Den 11 september åkte 30 glada och förväntansfulla SKPF-are med buss till Vara konserthus. Distriktet hade sponsrat biljettpriset så i stället för att betala 460 kr/person så betalade vi 200 kr. Det tackar vi för. Vi såg showen Ljuva 60-tal som innebar goa låtar från 60-talet. Alla mindes vi dessa låtar och stämningen var hög. Inte kunde det väl ha varit så längesedan vi lyssnade på dessa låtar? Det var ju alldeles nyss!! Tiden går men låtarna består. Själv hade jag totalt glömt bort orkestern Cool Candys. Det var blandat innehåll från stillsamma låtar till rock and roll och rök på scenen. Wow! säger jag. 

 

Barbro Lilja

 

---

 

---

 

HEMLIG RESA2020-03-04

 

Med bussen full av förväntansfulla medlemmar så påbörjade vi vår Hemliga resa.

Första stoppet var till Conditori Nordpolen i Vara som har enligt legenden fått sitt namn från när Salomon August Andrée landade på Varaslätten med luftballong den 14 juli 1894. Han hade startat från Göteborg tidigare samma dag och gjorde tester inför sin polarexpedition.

Efter gott kaffe och smörgås och div. inköp så fortsatte vi till nästa stopp som var Rörstrands i Lidköping. Där hade vi god tid för inköp i deras Outletbutik.

Nu började vi bli hungriga och många började undra var vi skulle äta. Förslagen var olika. Så småningom kom vi fram till Bjertorps slott i Kvänum där vi blev visade in i ett rum med vackert dukade bord. Maten bestod av klassisk wallenbergare samt kaffe och kaka. Vi fick även en lite information om detta slott.

Den mäktiga huvudbyggnaden är uppförd 1911–14 för konsul Knut Henrik Littorin efter ritningar av Ferdinand Boberg. Sonen Knut Oskar Littorin övertog egendomen 1939 efter faderns död. Slottet var i familjens ägo fram till 1956, då det blev lanthushållsskola. År 1980 blev det hotell, restaurang och konferensverksamhet i slottet. Numera drivs verksamheten av Winn Hotel Group.

Mätta och belåtna fortsatte vi vår resa. Nu trodde de flesta att vi skulle åka hem men så blev det inte. Vi körde bara en liten bit och stannade framför en gammal ladugård på Gategården, mitt på Varaslätten. Innanför dessa väggar huserar Qvänum Mat & Malt som är ett bryggeri och bränneri. De stavar Kvänum på gammalt sätt med Q.

På Qvänum mat & malt tillverkas öl och brännvin på ett hantverksmässigt och hållbart sätt med inriktning på lokala råvaror.

Bränneriet

Med tillverkning av dryck från 300 år gamla recept men även genom nya kreationer så tillverkar de hantverksmässigt och bevarar en svensk dryckestradition med anor från 1400-talet

Vi fick en rundvandring med mycket information hur öltillverkningen och bränneritillverkningen gick till. Ett gediget hantverk och de använder enbart ekologiska och mestadels närodlade produkter.

Vi fick provsmaka en snaps och fyra olika ölsorter. Mycket intressant och gott.

Stämningen var på topp när vi återvände till Alingsås på kvällen.

 

Barbro Lilja

---

 

Resa till Håverud och Dalslands kanal.2019-08-15

Bussen var full med SKPF-are och en del som inte var medlemmar som ville åka med på vår resa till Dalslands kanal, Håverud. Efter ca.2 timmar var vi framme vid Håveruds Hotell där vi åt lunch. Hemlagad husmanskost i form av pannbiff med lök. Det smakade underbart! Mätta och belåtna klev vi sedan på båten M/S Nils Ericson för en 3,5 timmars tur. Denna tur hade redan slutat för säsongen men vi lyckades boka en tur. Vad gör man inte för SKPF? Vi började I Håverud och slussade genom Akvedukten upp till sjön Åklång och vidare genom den handdrivna slussen i Buteryd. Vädret var tyvärr inte på vår sida för det regnade hela tiden. Några trotsade regnet och gick upp på däck. Stämningen var det dock inget fel på. Vi satt tätt ihop tryckta och hade verkligen närkontakt. Tänk så bra det kan bli då man får sitta bland de som man kanske inte annars sitter bredvid. Nu lärde vi ju känna andra i föreningen. Efter en tur på Råvarp återigen genom akvedukten så vände vi hemåt igen. Det smakade då härligt med kaffe och stora baguetter som vi blev serverade på båten.

 

Barbro Lilja

---

 

Distriktets sommarfest i Falköping.2019-08-15

 

 

Distrikt Västra Götaland hade den 15 augusti sin årliga sommarfest som detta år var i Falköpings Folkets Park. Vi var många medlemmar som åkte dit. Vi började med en tipspromenad runt om i parken. Därefter var det underhållning av ”Odd Color” som var ett band bestående av personer som arbetar och hade arbetat i kommunerna runt omkring Falköping. Efter detta så var det dags för lunch som bestod av mat från vilt. Det serverades från en vagn utomhus. Mycket och jättegott. Vi kunde också kasta pil, ta lotter och spela på chokladhjul precis som man gör i Folkets Park. Efter lunchen så var det dags för mer underhållning. Då var det ”Tanterna från Bagaren”. Ett gäng ”tanter” som hade arbetat ihop och efter pensioneringen börjat att träffas och sjunga och spexa. Helt suveränt! Publiken stod upp och klappade händer. Klockan 15.00 så var festen slut och vi åkte tillbaka till Alingsås.

 

Barbro Lilja

---

 

 

Hemlig resa gick till Torsö.2019-05-16

SKPFs hemliga resa den 16 maj gick denna gång i det soliga och varma vädret till Torsö och Brommö i Vänern i Mariestads kommun. Under bussfärden gav Lillemor då och då alla resenärer lite klurig information om vart vi var på väg. Väl framme mötte vår guide Sofia Svensson upp och berättade om öarna vi skulle besöka och hur dagen var upplagd och därefter var det gott att få lite kaffe och smörgås i Brygghusets Café och Restaurang.
Vårt första stopp var Fågelö kapell och Sjömanskyrkogården. Ett enkelt och vackert kapell. Fågelö kapell uppfördes i trä med torn 1882. Kapellet består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat kor i öster och ett smalare kyrktorn i väster. Norr om koret finns en vidbyggd sakristia. Kapellet används mest som sommarkyrka.
Här finns ”Torsövargar och Sotepinnars” förfäder begravda. Vi såg skolan, gårdar och torp placerade i växlande natur.
Sedan var det dags att träffa färjekarln som körde den lilla färjan över till Brommö, där en lokalguide mötte upp och visade oss ön från bussen på den annars bilfria ön. Vi hade fått tillstånd att köra med bussen. Brommö har bara några få familjer som är bofasta ,men under sommaren kommer många turister som tar med sig sina cyklar.
Wow… säger många om denna vackra paradisö som få har skådat. Ön har höga natur-och kulturvärden och fått status inom FN:organet UNESCO 2010, ”Biosfärsområdet Vänerskärgården Kinnekulle”. Vi besökte det gamla Glasbrukets magasin innan färjeöverfarten till Torsö, där vi såg utställningen ”Bilder från förr” på personer som hade bott på öarna.
Lunchen serverades på Nya Hamnkrogen i Laxhall. Vad sägs om Vänerabborre med vitvinssås och potatismos samt det lokala Torsö-ölet. Vår guide Sofia berättade historier om Torsövargen, Sotepinna och Koffa.
Vi besökte även Hembygdsmuseet/Torsö Bygdegård och Idrottsförening. Här fanns det allt från handgjorda råttfällor, skolaffischer, ”Torsösnipan” till hörapparater! Försäljning av lokalproducerat hantverk: honung, halmsaker, fårskinn, Torsös signum/souvenir, ”Torsövargen” mm. Här fanns även litteraturer/filmer, framtagen som ”historiska händelser Torsö/ Brommö” av Torsös konsthistoriker Kjell Fristedt. Några av oss testade också det urgamla tävlingsspelet med ”Käglor”. Bredvid Hembygdsmuseet låg en camping och båthamn.
På vägen tillbaka åkte vi över den vackra Torsöbron som invigdes 1994 med stiliserade Torsövargar och Torsösnipor på brofästenas pelare. De påminner om karga vintrar och båtbyggandet av lärkträden på Torsö.
När vi återvände till Alingsås på kvällen konstaterade alla vi som hade varit med på resan att vi hade fått sett och hört så mycket om dessa öar som inte många hade varit på.
Torsövargen: År 1842 gick Torsöfamiljerna på rad över isen från Torsö till Mariestad, för att sälja sina varor! De gick just på rad, precis som vargar gör då de går över is, för säkerhetens skull.
Beteendet, fick smeknamnet ” Torsövargar” av Mariestadborna.
Familjernas fina ”fordon”, ”Torsöskrinner”, var en slags kälke. Den användes för att skjutsa deras barn och varorna i. Det var bl.a. torkad fisk, bär och svamp.
Skrönan säger också, att kastade Torsövargen vanten framför sig på isen, så höll isen även för Torsöbon.
Koffa: Enligt en sägen finns det ett väsen i Vänern, i vattnen kring Torsö och Brommö, som kallas LakaKoffa eller Koffa. Varelsen sägs vara en korsning mellan ett barn och en lake.
Koffa tar tag i fiskarnas krokar och tynger ner dem. Det är inte många som orkat dra upp Koffa i båten, men lyckas man ska man vira en halsduk runt varelsen och släppa tillbaka den i sjön. Som belöning för detta får man god fiskelycka.
Sotepinna: De kallades de som eldade glasugnarna på Brommö glasbruk. De var alltid sotiga och magra. Säkert undernärda.

Barbro Lilja

---

 

Resa till Lerins i Karlstad2019-02-06

Den 6 februari gjorde SKPF en resa till konstnären Lars Lerins museum på Sandgrund i Karlstad. Många hade varit oroliga hur vädret skulle vara på resan då det några dagar innan hade snöat och det varit mycket halt på vägarna. Vi hade oroat oss i onödan. Väglaget var bra och har man en chaufför som Roland Ängberg så kan man bara koppla av.
Vägen till Karlstad gick på ditvägen via Trollhättan. Efter ett par timmar i bussen så var det dags att sträcka på benen och det smakade ljuvligt med kaffe och fralla på Tössestugan. Vi fortsatte sedan till Karlstad och museet.
Vi blev guidade av Karin S. Berg som berättade om Lars Lerin och hans konst. Lars Lerin växte upp i Munkfors. Han studerade vid Gerlesborgsskolan 1974-1975 och vid Valands konsthögskola i Göteborg 1980-1984. Där började han må psykiskt dåligt och hade social fobi. Han fick tabletter för detta och slutade efter ett tag på Valand. Han flyttade till Lofoten men där blev det bara värre och värre med både sprit och tabletter. Till slut insåg han att han måste göra en tvärvändning om han skulle klara sig och kom fram till att han inte kunde ha det så som han hade det. Till slut kände han sig inte levande. Han lade in sig på ett behandlingshem och gick igenom en avgiftning och började frigöra sig från sitt beroende och där blev konsten hans ventil. Han målade då som i vanmakt för att få ur sig all sorg och bli av med sin tomhetskänsla. Hans motiv från denna tid är mörka.
Lars Lerin räknas som en av Nordens främsta akvarellister och har ställt ut i såväl samlings-som separatutställningar på gallerier och museer i Sverige, Danmark, Finland, Frankrike, Färöarna, Island, Norge, Tyskland och USA. Han har även gett ut över 50 böcker med både text och bild och en del där han har skildrat många av sina resor. Han driver numera en konstskola för personer med olika funktionsnedsättningar.
Efter att ha gått runt och tittat på hans målningar så var det dags för lunch som vi åt på Bibliotekets kafé i byggnaden bredvid museet. Hemvägen gick på andra sidan Värnen via Kristinehamn och efter några timmar så stannade vi till för en eftermiddagsfika på Nordpolen i Vara.
En helt fantastisk resa blev det som vanligt med alla glada SKPF-pensionärer.

Barbro Lilja SKPF53

---

 

Resa till Landskrona – Växjö2018-05-22,23

Tisdagen den 22-23 maj hade SKPF sin sista resa innan sommaruppehållet. I strålande solsken gick färden från Alingsås med Ängbergs buss ner till Björkäng där vi tog en förmiddagsfika. Vi fortsatte sedan ner till Landskrona där vi fick en guidning på Landskronas Slott och Citadell. Efter att ha fått hört historien om slottet och Citadellet var det dags för lunch. Mätta och belåtna fortsatte vi till Landskrona Museum där vår guide pratade om reklam under början av 1900-talet fram tills nu. Vi log igenkännande åt många bilder.

Vi checkade sedan in på vårt Hotel Öresund och sedan hade vi egen tid, då de flesta av oss snabbt gick ut i det underbara solskenet. På kvällen åt vi en gemensam middag på hotellet.

Efter en god natts sömn var det dags för en tidig frukost innan vi fortsatte vår resa till Växjö. På vägen dit stannade vi för förmiddagskaffe på Öjaby Herrgård.

Framme i Växjö började vi med en guidning på Sveriges glasmuseum. Under 80 år har Sveriges glasmuseum insamlat glas och arkivhandlingar från Sveriges glasbruk, vilket resulterat i en av Europas största och mest kompletta samlingar. Här fanns mycket vackert att se.

Utvandrarnas hus låg alldeles intill, så vi fortsatte dit och såg utställningen ”Drömmen om Amerika”.

Svenska Emigrantinstitutet grundades 1965 på initiativ av landshövding Gunnar Helén. Syftet var att bevara arkiv, intervjuer och minnen från den svenska emigrationsepoken 1846-1930, då 1,3 miljoner svenskar lämnade landet. Vi fick veta strängt taget allt om den stora utvandringen till Nordamerika.

”Drömmen om Amerika” är en permanent utställning som är en känsloupplevelse för alla besökare. Här skildras drömmar som gick i kras och drömmar som blev guld i både bokstavlig och bildlik bemärkelse. Precis som de skildrades av Moberg i hans romansvit om utvandrarna. Helt logiskt finns ett särskilt Mobergrum i Utvandrarnas Hus, bl.a. med hans originalmanuskript.

Efter att ha gått runt och tittat på de två utställningarna var vi trötta i benen, och då var det skönt att inta en buffélunch på en restaurang alldeles vid Växjösjön. Med nya krafter fick vi tid för oss själva att utforska Växjö. Många var det som besökte Växjö Domkyrka och tittade på de fina konstverken i glas. I domkyrkan kunde vi beskåda Bertil Valliens vackra altarskåp, i glas och metall. Altarskåpet är ett pampigt verk, fem meter högt, och är startpunkten för den offentliga glaskonst som fortsätter på Sandgärdsgatan (Glasgatan) ut från domkyrkan.

Livets och kunskapens träd, skapad i glas och järnsmide under senare delen av 1900-talet av glaskonstnären Erik Höglund och konstsmeden Lars Larsson. Detta har kommit att bli domkyrkans mest välbesökta plats. Här fanns också mycket andra fina konstverk att beskåda.

Vi begav oss hem igen på eftermiddagen men stannade till för lite eftermiddagskaffe på Apladalens kaffestuga. Härligt att kunna sitta ute på denna underbara plats och bara njuta.

Väl hemma på kvällen kunde vi bara enas om att resan hade varit till stor belåtenhet. Vad annat kan man säga då det hade varit mycket skratt och solen som lyste från en klarblå himmel.

Barbro Lilja SKPF53

---

 

Hemlig resa – Lysekil2018-03-14

 

Klockan 8.00 åkte 43 glada pensionärer på hemlig resa. Vi åkte som vanligt med Roland Ängberg. Lillemor hade satt ihop tre olika ledtrådar till resans mål. Efter en liten stund fick vi den första kluriga ledtråden. Under resans gång fick vi de resterande två. I god tid innan vi närmade oss resmålet så samlades lapparna med svar in.

Väl framme vid det första stoppet som var i Lysekil besökte vi Skandiamuseet som drivs av föreningen L. Laurin M/S Harry.
Efter att vi fått kaffe och fralla fick vi berättat för oss om konstruktören Laurentius Laurin från Grundsund, grundaren av Lysekils Mekaniska Verkstad, det som senare blev Skandiaverken.

1902 tillverkades den första tändkulemotorn på 4 hkr och 1903 installerades en 6-8 hkr Skandia i vadlager Korpens fiskebåt. Därefter startades en motortillverkningsprocess som avslutades först 1966 när de sista tändkulemotorerna lämnade fabriken. Motorerna exporterades till länder i alla världsdelar och redan 1913 trycktes kataloger på 13 språk. Skandiaverken tillverkade även motorer för stationärt bruk och 1933 började företaget tillverka dieselmotorer från 3 till 875 hkr. Företaget upphörde år 2011. Efter denna mycket intressanta berättelse blev vi guidade bland alla motorer i museet.

Vi fortsatte vår hemliga resa en liten bit och nästa stopp blev Havets Hus I Lysekil. Här började vi med att äta en god lunch och därefter så fick vi guidning i samlingssalen Blågyltan. Här fick vi reda på att det fanns 40 akvarier. 70 liter saltvatten ryms i deras minsta akvarier och 140000 liter saltvatten innehåller deras största akvarium -tunnelakvariet. Akvarierna förses hela tiden med färskt havsvatten från 32 meters djup direkt från havet utanför. De som ville fick också vara med på Quiz där det var frågor om fiskar, och allt annat som fanns här. Det blev många skratt och vi fick lära oss mycket.

Sedan var det fri tid och vi gick runt och tittade. Vi kunde känna på sjöstjärnor, krabbor och eremitkräftor i klappakvariet och se på hajar, rockor och havsålar simma ovanför vårt huvud i tunnelakvariet . Det finns hundratals arter från småfläckig rödhaj till sjögurka.

På hemvägen besökte vi Bohusläns museum i Uddevalla. Vi kunde där bl.a. se tre olika utställningar. Det ligger i tiden, Artist Territories, samt I en hamnstad på 1500-talet-om Nya Lödöse. Där fanns också mycket annat som var intressant. Ett stort och fint museum. Vi avslutade besöket med eftermiddagsfika och sedan var det dags att vända hemåt. Vi drog då tre vinnare som hade gissat rätt resmål.

När vi steg av bussen var klockan 19.15 och vi var alla överens om att vi hade fått uppleva mycket under dagen. Vi hade t.o.m. tur med vädret. Blå himmel och några plusgrader och ingen blåst. Vad kunde vi mer begära?

Barbro Lilja SKPF53

---

 

SKPF-Årsmöte2018-02-20

 
Tisdagen den 20 februari hade SKPF årsmöte på Cupolen Folkets Hus. Ca 70 medlemmar mötte upp. Ordförande Agneta Johansson hälsade deltagarna välkomna samt Klas Ling och Markus Karlsson medlemmar av Blå Skåpet. Årsmötesförhandlingarna sköttes av ordföranden Sonny Walting och sekreterare Stig-Bertil Svensson. Mötet inleddes med en parentation över bortgångna medlemmar och en tyst minut hölls. Därefter fortsatte mötet med val och stadsenliga ärenden. Efter kaffet underhölls vi med musik från Klas Ling och Markus Karlsson.

Barbro Lilja SKPF53

---

 

Månadsmöte med Eva Styrud och Göran Haraldsson.2018-01-16

 
 

SKPF har haft månadsmöte på Cupolen Folkets Hus den 16 jan.

Minnesexperten Eva Styrud, som forskat om minnet i 25 år, föreläste inför ca 90 personer om hur vi ska hålla minnet aktivt då vi blir äldre. Vi fick bl.a. höra om att inte ha för många ”bollar i luften” då korttidsminnet bara varar i ca 20-30 sek, och då ska vi ha hunnit bearbeta vad som sagts. Minnet störs lätt av stress. Vi fick också höra att uppmärksamheten är grunden för ett gott minne. För att förbättra minnet så är bl.a rörelse, musik, humor och att umgås med andra mycket bra.

Göran Haraldsson underhöll med musik och roliga historier.

En mycket trevlig eftermiddag .

Barbro Lilja SKPF53

---

 

Månadsmöte med Stefan Quinth.2017-10-17

En mycket trivsam eftermiddag blev det, då SKPF hade oktobermöte på Folkets Hus. Många medlemmar hade bänkat sig, när ordföranden Agneta Johansson hälsade alla välkomna.
 
Vi hade denna dag besök av den välkände filmaren och fotografen Stefan Quinth. Stefan började med att berätta och visa glimtar av några människor, som med sina personliga förmågor och egenskaper blivit intressanta.
 
Efter kaffepaus visade Stefan en mycket fin film om Lennart Lindblad – grundaren av Autoliv – och hans syskon. Filmen gjorde ett fantastiskt intryck. Lennart och Stig, som växte upp på gården Stockatorp i Kvinnestad, började vid hyvelbänken att uppfinna och experimentera redan som småpojkar. Det blev råttfällan, där råttan fick sätta livet till, men ostbiten blev kvar och återanvändes till nästa laddning.
 
Så småningom köpte Lennart en bil, med i hans tycke dåliga säkerhetsbälten. Han konstruerade nya, och en fabrik vävde band som kunde ta emot ordentliga stötar. Så småningom startade företaget Autoliv, som han som VD arbetade med i många år. Lennart Lindblad är i dag pensionär som åter gärna tar en fisketur i Ornungasjön och fiskar gädda.
 
Stefan tackades med blommor och applåder för sin ömsinta film om Lennart och Stig Lindblad. Bygdens söner som medverkat till att sätta Vårgårda på kartan.
 
Vi skildes åt en upplevelse rikare och en varm känsla av den fina gemenskapen i SKPF.

Lillemor SKPF53

---

 

Till Sollebrunn med ”Alingsås Då och Nu”2017-10-03

Alingsås då och nu gjorde en utfärd till Sollebrunn den 3 okt. Trots det mulna vädret och en del regnskurar så var detta en mycket givande utflykt. Roland Antehag tog oss med på en promenad och berättade om orten och brunnen.

Orten har fått sitt namn av de brunnar, som ligger inne i samhället och som fortfarande försörjer orten med dricksvatten.

Sollebrunn har genom tiderna varit en viktig knutpunkt för resande mellan Lödöse-Skara och senare mellan Göteborg–Stockholm. Om detta vittnar både vägvisarstenar och milstenar samt diligenstavlan vid minnesplatsen Solle Brunnen. Konstverken här är signerade av den lokale konstnären Bo Larsson.

Vi började med att besöka Armaturfabriken Atena som har funnits sedan 1960 och är framförallt specialiserade på lampskärmar, men har även en del belysningsarmaturer i sitt sortiment.

Efter att ha sett både armaturfabriken och brunnen var det härligt att komma in i värmen till Cafe Kaffekoppen där det var framdukat med kaffe, ostfralla och kaka. Mätta och belåtna fortsatte vi till Sven Liljekvists välbevarade bensinstationsmuseum och där var det mycket nostalgi.

Sven ”Shellman” Liljekvist drev Shellmacken i Sollebrunn från 1953. Sedan blev myndigheternas krav för stora och macken lades ner i oktober 2011.

Den ”riktiga” macken låg strax intill nostalgimacken.

Vi tog sedan bussen tillbaka till Alingsås.

Barbro Lilja SKPF53

---

 

SKPF Resa till Finland2017-08-21 till 24

Måndagen den 21 aug. påbörjade ett glatt gäng från Alingsås en resa till Åbo och Helsingfors. Vi åkte med Ängbergs buss och förutom Roland som körde hade vi också med Ove Tuneborn som stod för guidning och information.

Efter en god lunch på restaurang Brändåsen i Kumla kom vi då till Stockholm. Här hade vi tid att utforska slottet och gamla stan innan vi gick ombord på Viking Line. Efter en storslagen buffé så var det shopping och underhållning på båten som gällde. Härligt att umgås med glada och trevliga SKPF-are.

Dagen därpå åkte vi på en rundtur i Åbo med guide. Åbo var kulturhuvudstad i Europa 2011. Åbo har ung. 200 skär och öar varav 83 st. är bebodda. Vi hade egen tid några timmar innan vi senare på eftermiddagen fortsatte till Helsingfors där vi bodde på hotell.

På onsdagen fick vi återigen en guidad tur. Vi besökte många intressanta platser såsom Sibeliusmonumentet, Tempelkyrkan, mm. Helsingfors firar i år 100 år som självständig stat. Vi hade även här egen tid innan vi återigen gick ombord på Viking Line.

Efter buffén hade vi fått upp ångan och kvällen tillbringades vid dansgolvet. Inte så lätt att dansa när man har glömt att ta med sig ”dansskorna” men då kan man ju göra som Povel Rammel sjunger:

 

 

 

Pigga och glada vaknade vi på torsdags morgon svensk tid (vi hade roligt åt finsk tid som var 1 timma före) och efter frukosten bar det iväg med bussen igen till Alingsås. Alla var överens om att resan var toppen och att vi gärna åker på fler resor.
 
Barbro Lilja SKPF53

---

 

Resa till Värmland2017-05-23/24

En busslast förväntansfulla SKPF-are styrde kosan i arla morgonstund mot Värmland.

Tössestugan i Åmålstrakten var första anhalt för en fika. Färden gick vidare till Klässbols linneväveri, där vi guidades runt och beundrade Klässbols världsberömda linnealster. Från början ett hemväveri, där en strävsam familj lade grunden till detta genuina väveri, där bl.a. våra Nobeldukar framställs.

Efter en god lunch på Klässbols kvarn, gick färden vidare till Rottneros, där vi möttes av en guide som talade ”riktig” värmländska. Med en spjuveraktig blick och mycket humor, visade han oss runt – en guidning man aldrig glömmer.

Frampå eftermiddagen checkade vi in på härliga Selma Spa. Lite småslöa fick vi tillgång till poolen, där flertalet av oss tog ett härligt uppiggande bad eller låg och bubblade i bubbelbaljan. En jättefin 3 rätters middag avslutade denna dag.

En fin frukost avåts och det bar vidare till Selma Lagerlöfs Mårbacka – denna vackra pärla. En duktig guide berättade och visade oss runt. Ett soligt och vackert väder gjorde att Mårbacka låg inbäddat i en skir grönska med en glittrande Fryken nedanför – en underbar vy.

Erlandergården och skolhuset, där Erlander föddes, besågs, liksom kyrkan och graven i Ransäter.

Styrkta av en god lunch for vi vidare till Nobelmuséet i Karlskoga. Här väntade oss en upplevelse utöver det vanliga, tala om oförglömliga guider – detta glömmer man aldrig. Ett besök rekommenderas för att uppleva Alfred Nobel.

Så styrdes bussen mot Alingsås. En tvådagarsresa i vårvackra trakter med massor av upplevelser – en helt igenom fin resa i goda vänners lag. Trötta och mycket nöjda anlände vi till Alingsås framemot kvällen.

En stor eloge till Roland Ängberg för en , som vanligt, välordnad resa.
 
Lillemor Lindhardt SKPF53

---

 

Månadsmöte med Monica Robertsson.2017-04-18

Över 100 förväntansfulla personer hade kommit till SKPF månadsmöte i Kupolen den 18 april. Monica Robertsson med musikerna Benny Jonsson och Christer Sandberg framförde en musikalisk resa. Monicas man Alf Robertsson avled 2008 och hon berättade om hans texter och musik.
Alf Robertsson har spelat in ca 50 album och skrivit ca 150 låtar med egen text och musik. Han slog igenom 1968 med ”Riv inte vårt kvarter” som blev en succé och hamnade på Svensktoppen.
1971 flyttade Alf Robertsson till Nashville, där han sedan bodde i sex års tid.
Nästa stora skivsuccé var ”Lasse och Marie” som även den gick in på Svensktoppen.
Vi fick även höra ”En liten Femöres kola” och ”Hundar och ungar och hembryggt äppelvin” samt många andra och för många utav oss okända låtar.
Monica Robertsson levererade även en del av sina egna låtar och några hade hon skrivit tillsammans med Björn Olsson producent och kompositör.

Text Barbro Lilja Foto Björn Lindhardt

---

 

Våravslutning för ”Alingsås Då Nu och Sedan”.2017-04-11

SKPF. Gruppen Alingsås Då, Nu och Sedan har haft avslutning. Tisdagen den 11 april tog vi buss 542 över Långared till Sollebrunn. En vacker väg som delvis kantades av vitsippor. Framme i Sollebrunn blev vi väl mottagna på Gästgivaregården av Anna och Anishka som trots problem med vattnet som hade blivit avstängt mitt under matlagningen, ordnat en mycket god påskbuffé. Vi fick också en trevlig information om gästgiveriets anor av Birgitta Eriksson-Lövgren.

Text. Barbro Lilja
Foto. Björn Lindhardt

---

 

SKPF Hemlig resa.2017-03-16

Torsdagen den 16 mars var det 44 glada och förväntansfulla pensionärer från SKPF som kl.8.00 steg på Roland Ängbergs buss för att åka på en hemlig resa. Färden gick på andra vägar än de vanliga och under resan gavs kluriga ledtrådar vart vi var på väg. Av de rätta svaren som var Göteborg, drogs så 3 st. vinnare. I Göteborg mötte vi upp en lokal guide som visade oss Hisingen och Majorna. Efter en stunds guidning så var det dags för fika på Café ”HEBBE LELLE” i Haga. Vi fortsatte därefter vår guidade tur till Långedrag och runt om i centrum där fick se mycket av staden. Ett stopp gjordes vid Feskekörkan där det fanns möjlighet att handla och hungern gjorde sig påmind. Som tur var så var det dags för lunch som intogs på Göteborgsoperan där vi också fick en mycket uppskattad guidning av operaguiden och sångaren Rolf Nilsson. Färden gick därefter hemåt igen.

Barbro Lilja SKPF avd. 53

---

 

Med SKPF på Onsala.2016-02-15

Vad finns att se där? Vårt första mål denna soliga dag var Onsala Rymdobservatorium som är den svenska nationella anläggningen för radioastronomi. Den har till uppgift att tillhandahålla observationsresurser av världsklass för svenska och internationella astronomer. Observatoriet driver därför två radioteleskop – ett är 20 m – och ett är 25 meter i diameter. Med dem studerar man stjärnor och galaxer och gör precisionsmätningar i internationella nätverk. Forskare från Sverige och hela världen kommer till Onsala för att använda dess instrument. Vi tittade och lyssnade på vår guide och konstaterade, att vi inte trots alla våra frågor, kunde fatta vad t.ex. ”Det svarta hålet ” är för något . Vart tar det vägen, det som slukas av denna företeelse? Lite klokare blev vi väl av detta besök, men vi valde att lämna universum och med vår buss förflytta oss till ”Båt och Sjöfartsmuseet i Onsala”. Där skildrar man med sina samlingar av maritima föremål och ett digert bibliotek, sjöfarten i norra Halland ur ett lokalt och globalt perspektiv. Detta museum har tillkommit tack vare en liten grupp entusiaster som utan egen vinning räddat till eftervärlden gamla tiders båtar, segel, motorer, verktyg mm. Med alla intryck från dagens miljöer var det tid för hemfärd med solen fortfarande lysande från en klarblå himmel på en busslast glada SKPF-are. 
Lars R SKPF avd. 53

---

 

SKPF på Tjolöholms Julmarknad.2015-11-20

Blanche Dicksons ambition att vid förra sekelskiftet återskapa ett engelskt lantgods, har här utformats till ett idealsamhälle med slott, arbetarby, kyrka, slottsträdgård och en fantastiskt vacker natur som numera är öppen för allmänheten hela året. Julmarknaden är ju bara ett måste i godsets alla byggnader, magasinet, loftet, vagnmuseet, manegen, röda stallet och även i slottet där tomten tar emot barnens önskelistor och bjuder på godisregn medan vi seniorer hittar in i slottskafeet för att inleda vårt julmarknadsbesök. Det var provsmakning av både mat och dryck, men de flesta väntade med att handla för att slippa bära på allt hela dagen. Klockan 14.00 var det dags för jullunch i Storstugan, där bjöds på halländska specialiteer, ingen gick nog missnöjd från den lunchen! På återvägen från Storstugan hann vi med en titt in i slottskyrkan och i en av stugorna i allmogebyn, där bodde arbetarna förr i tiden, numer kan man hyra en stuga som sommarnöje för en vecka om man vill, stugorna är moderniserade nu.
Nu var det tid att handla det man ville ha med sig hem, det börjar bli mörkt, nu kommer alla ljusinstallationer utomhus i parken till sin rätt, och många står gärna vid eldkorgarna för att värma sig medan dom väntar på köplystna kamrater för att sedan ta bussen hemåt med sina julfynd.
 
Lars R SKPF avd. 53

---

 

  Ingen landstigning på Känsö!2015-02-25

 

Det beskedet fick SKPF när bara några dagar återstod till utflykt i Bohusläns södra skärgård med planerat och bokat besök på ön. Känsö ägs numera av försvarsmakten som har utbildning och övningar i området med förläggning i den anläggning som tidigare användes som karantän för sjuttonhundratalets sjöfarande som kunde misstänkas ha smittsamma sjukdomar förvärvade i främmande länder. Även fartygslasten, som kunde vara smittbärande togs ur båtarna och lagrades i de magasin som uppförts, men som numera har annan användning, t. ex. förläggning för Västkustens Marinkommando. Den broschyr som är utgiven av Försvarsmedicincentrum ger en bild av Känsö och öns betydelse redan på sjuttonhundratalet och fram till nu. Den började med en mycket kraftig sillperiod i slutet av sjuttonhundratalet……

Tillbaka till nuet, vi , turistande pensionärer tar kurs mot en annan viktig plats i nutidshistorien, BRÄNNÖ, alla har väl hört talas om att ”det är dans på Brännö brygga”! Det blev det när vi gick i land och intog denna omsjungna plats tillsammans med vår dragspelande och sjungande Ingemar, ena halvan av duon ”Vi är vackrast när det skymmer”. Han underhöll oss under hela resan med sång och musik, och ”vågade historier”medan vår guide avlöste med att berätta om livet på öarna vi passerade. Som vanligt slutade det regna när vår resa började,det var en av orsakerna till att alla var mycket nöjda med dagen trots den förbjudna landstigningen på Känsö.

Gå in på vår hemsida och se bilder! Skpf53.se

 

Text Lars R. SKPF avd 53.

---

SKPFs Pragresa.28 maj- 2 juni 2015

Bussresan mot vårt resmål går enligt uppgjort program. Vi stannar i Björkäng för frukost,fortsätter sedan till Helsingborg och tar färjan till Helsingör där bussen tar oss genom Danmark till Gedser, där en färja för oss till Rostock. Vår buss för oss på tyska motorvägar till Oranienburg där vi övernattar på Hotel an der Havel. Följande dag går färden vidare till Dresden där vår reseledare Ove berättar om hur staden utsattes för bombningar flera dygn i sträck, vilket resulterade i eldstormar som slukade allt syre och vattnet kokade i fontänerna. Människorna i skyddsrummen kvävdes av syrebrist. En liten del av bebyggelsen finns kvar och man kan se de svarta resterna i fasaderna på de byggnader som återuppbyggts. Vid vår vandring i staden såg vi klungor av poliser överallt, vi fick veta att det var en stor konferens med diplomater från EU i staden.
Efter detta besök styr bussen mot Tjeckien och Prag. Vi ser att naturen har ändrat utseende, från att vara flack med stora odlade fält, blir bergig med djupa dalar emellan. Ove berättar att de toppiga bergen är rester av gamla vulkaner. I Prag ska vi bo tre nätter på Juris Inn Prague Hotel. Roland som med sin buss kört oss dit, har vid ankomsten svårt att hitta rätt väg bland de smala , enkelriktade gatorna.
Nu har det blivit lördag, vi ska med svensktalande kvinnlig guide utforska Pragborgen. När vi är där börjar det regna, som tur är fanns där två små souvenirbutiker där vi kunde köpa regncapar och paraplyer. Vår guide försäkrade att hon inte hade någon del i butikernas vinst.
Efter guidningen var eftermiddagen fri för enskild utforskning av staden. Mina fötter var möra när det var dags för middag på hotellet, det hade varit bättre om köttet som serverades varit det.
Söndagen var planerad med gemensam promenad över Karlsbron, den är en upplevelse med alla aktörer som finns där, musiker av alla slag, karikatyrtecknare, gycklare och människor som ropar ut sitt lager av Pragminnen som vi turister måste köpa. Nu börjar det bli svårt att hålla ihop SKPF- gruppen i trängseln, vårt mål denna dag var att se Världsuret. Det är världens enda urverk som visar tiden för alla platser på jorden en gång varje timme , då får alla turister som trängs framför underverket se figurer vandra runt framför urtavlan. Vi hann inte fram, men den som ville kunde gå dit igen någon annan heltimme.
På måndagen var det dags för hemfärd. Vi besöker på hemvägen Theresienstadt koncentrationsläger och judiskt getto, hur mycket djävulskap kan människor hitta på! Tyvärr tar det visst aldrig slut.
Fortsättningsvis gick hemfärden delvis på mindre vägar på grund av vägarbeten på autobahn, vi fick se det landskap man aldrig ser annars. Middagen på det hotell vi skulle sova på blev en timme försenad, men det gjorde inget.
Andra juni är vår sista dag på denna resa, när vi närmar oss hemtrakter möts vi av regn och blåst
men vi ser fram mot nästa utflykt ändå med sina utmaningar.

Lars R SKPF avd.53

---

 

SKPFs Jönköpingsresa.2015-02-25

Denna resas första mål var Habo Kyrka, ”Den måleriska katedralen”. Den är säregen både genom sina målningar och arkitektur. Det har funnits en kyrka i Habo sedan medeltiden, men nuvarande kyrka fick sitt utseende 1723. Kyrkans arkitektur speglar det klassamhälle som fanns i Sverige på 1700-talet. Logerna som finns på båda sidor om altaret, kallas för herrskapsstolarna, där satt socknens godsägare. I de vanliga bänkarna satt bönderna, med torparna längst bak. På läktarna som går runt hela kyrkan satt drängarna och pigorna. Under orgelläktaren finns den så kallade torparläktaren, där prästgårdens torpare fick sitta. Kyrkan målades 1741-1743, de illustrerar Luthers katekes- en sammanfattning av den kristna läran, som alla skulle kunna utantill på den tiden. Målningarna i Habo Kyrka är unika också genom att de täcker både väggar och tak.

Nu är det dags att åka vidare med vår buss, nästa mål är Jönköpings Tändsticksmuseum. Under färden uppmärksammas det att just denna dag är ”Bussförarnas dag,”enligt en artikel i en känd gratistidning. Vår bussförare hyllas vederbörligen med applåder och hurrarop av resenärerna.

Framme i Tändsticksmuseet förundras vi över hur tändstickorna kom till världen, tack vare två bröder, Johan och Carl Lundström som anlägger en fabrik i sin hemstad Jönköping år 1848.

Vi får en inblick i arbetarnas situation där barnarbete och skador av fosfor och svavel gör livet svårt i den ohälsosamma miljön. Men utvecklingen gick framåt, maskiner tog över och tändstickan blev en produkt som spreds över hela världen. Vi kunde se ett urval av etiketter som framställts genom åren, de utgjorde ett försäljningsknep som fick stor betydelse med sina fantasieggande motiv. Tändstickskungen Ivar Kreuger som skapade ett världsimperium finns också dokumenterad.

Husqvarna fabriksmuseum är också värd ett besök! Under sin mer än trehundraåriga historia har Husqvarna AB tillverkat allt från vapen, spisar, motorcyklar, gräsklippare, motorsågar, symaskiner och mycket, mycket mer.

Allt detta upplevde vi, en busslast glada SKPFare den 18 mars 2015.

 

Lars R.

---

 

SKPF på Herrljunga Cider ….2015-02-25

Alingsåsavdelningen gjorde en bussrundtur den tjugofemte februari. Först på programmet denna gång var Herrljunga Cider AB som startades av frikyrkopastor Oskar Svenberg 1911 och fick då namnet Herrljunga saft och vinfabrik. Pastorn behövde nattvardsvin vid sina predikningar i trakten runt Herrljunga, och han började tillverka vinet själv, och sålde till andra kyrkor.

Företaget övertogs 1945 av familjen Branmark. 1969 reste dåvarande ägaren Bertil Branmark med sin son till England för att se på fotboll. Vid ett besök på en pub fattade de tycke för den lokala specialiteten cider, och beslöt att vid hemkomsten starta egen tillverkning, vilket resulterade i tillkomsten av den klassiska gröna flaskan. Numera är det inte bara cider som säljes, det fick vi se när vår trevliga guide, Maria, ”pratade för varan” och visade oss runt i de stora lagerlokalerna där vi såg saft, glögg, källvatten, och även öl och juice som företaget har agentur för.

Efter provsmakning och inköp i butiken gick färden vidare till Gäsene Mejeri, Sveriges minsta mejeriförening. Där var det också presentation av företaget av ostmästaren, och provsmakning av alla smakrika ostar. Kön blev lång när det var dags att handla med sig hem de ostar som var godast!

Man kan inte leva på bara provsmakning, därför var nästa resmål Breda blick på Mösseberg med sin vidunderliga utsikt. Där kunde vi välja på tre rätters lunchbuffe och skid-VM i Falun som dessert då Johan Olsson vann tre-milen.

Sista stoppet på vår fortsatta resa var Vara Konserthus, där vi var lovade en guidning i de olika lokalerna. Då fick vi en liten inblick i vilken aktivitet där är, med verksamhet för alla åldrar.

Vid hemfärden kunde vi läsa i Vara Konserthus programblad: ”Sätt guldkant på tillvaron!”

Vi gör det i SKPF!

 

Lars R.

---

SKPFs årsmöte 17 februari 20152015-02-17

Mötet öppnades av ordinarie ordföranden Sonny Walting som tände ett ljus och läste Carin Boyes dikt ”Kvällstilla” för att hedra och minnas de medlemmar som lämnat det jordiska under det gångna året. Efter en tyst minut valdes en ordförande att leda årsmötesförhandlingarna. Det blev- som tidigare år- Lennart Ryberg , och som sekreterare valdes Stig Bertil Svensson. Till att justera dagens protokoll valdes Ulla Johansson och Marianne Stark. Sedan var det genomgång av Verksamhetsberättelsen och Ekonomiska berättelsen för 2014 och revisorernas berättelse, därefter beslutade mötet ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret.

Nu var det dags för val. Till kassör på två år valdes Maj-Gull Hultqvist, ledamöter på två år Lars Ringkvist ,Stig-Bertil Svensson och Jan Hellberg. Tre ersättare på ett år valdes också, det blev Carina Brevenborg, Igor Andersson och Lillemor Lindhardt. Till revisor på två år valdes Gösta Lunden och hans ersättare på ett år heter Daina Carlgren.

Till ledamot i Föreningsarkivet ett år ,valdes Arne Junler och som representant i Folkets Hus styrelse valdes Gösta Lunden också på ett år. Trafik-och konsumentombud på ett år Jan Hellberg. Försäkringsrådgivare ett år Igor Andersson,
som ersättare Jan Hellberg. Två ledamöter till distriktets representantskap Sonny Walting och StigBertil Svensson.
Som ersättare där valdes Maj-Gull Hultqvist och Lars Ringkvist.

Till att ha rätt att teckna firma två var för sig valdes Sonny Walting och Maj-Gull Hultqvist. Sist men inte minst viktigt,valdes Ulla Johansson och Igor Andersson till valberedning.

För att ta några axplock från det gångna årets verksamhet kan nämnas Lars-Erik och Johan Frändbergs besök på förra årsmötet, blomsterbindning av florist från Blomsterhaga, Eva Proder från Tandhälsan, trafikinformatör Kjell-Eve Jäderström, Gösta Sandberg som vet det mesta om Gamla Alingsås, och vårt traditionella luciabesök. I år kombinerat med julbasar. Våravslutningen på Tånga Hed med Gösta Fåglums museum och naturligtvis vår resa till Berlin och dagsresorna till Karlsborgs Fästning, Olidan , Saabmuseet, Göta Kanalresan, Torpa stenhus o.s.v.. Den som vill veta mer om t.ex. vår cirkelverksamhet och vår friskvård är välkommen till vår expedition tisdag, onsdag, torsdagar mellan 10.00-12.00. Verksamhetsberättelsen finns också på vår hemsida skpf53.se .

 

Lars R SKPF53

---

SKPF 53 summerar december 2014.2014-12-16

Vår sista månad har varit händelserik. Månadens aktiviteter började programenligt med pubträff, denna gång med buffé, för att fira den stundande julen. Det är sed att de olika arbets- och studiegrupperna avslutar höst och vårsäsongerna med lite extra festlighet. Det ordinarie månadsmötet i Folkets Hus-Kupolen blev extra festligt tack vare besök av Alingsås Lucia och Julbasaren där tyvärr lotterierna med sina fina vinster tog slut alldeles för tidigt. Före och efter luciabesöket visades en kavalkad av bilder från våra dagsutflykter och från den Berlinresa vi gjort under höstsäsongen. Lite hjärngymnastik, ”Sant eller falskt”, var också på programmet.

Vår sista resa var den kortaste, det var ett besök på Göteborgs Stadsteater, Nya Studion. Vi såg ”After work”. Det var en arbetsplatskomedi om fem kvinnor på gränsen till sammanbrott. Säkert kände någon som arbetat i den miljön igen situationerna.
Nu har vi postat vårens program till alla medlemmar, man kan läsa det på vår hemsida också.
Nu får vi ta nya tag, alla pensionärer är välkomna!

 

Lars R SKPF53

 

---

SKPF, sten, schnitzel och glas…2014-10-08

SKPF-arnas resa den 8 oktober ledde först till Torpa Cafe. Det passade bra med fralla och kaffe före besöket på Torpa Stenhus. Under hela resan mötte vi höstregn och kalla vindar. Det var ingen värme i Stenhusets kapell, men vår guide fick oss nästan att glömma detta när hon, klädd i medeltidsinspirerad dräkt berättade om människorna som bott i detta hus, ett av Sveriges bäst bevarade medeltidshus, byggt på 1470- och 1500 talet av ätten Stenbock. Vi fick bl.a. veta att Gustav Vasa hämtade sin tredje hustru Katarina Stenbock här 1552. Hon var då 16 år. Efter den historiska introduktionen fick vi på egen hand utforska byggnadens alla rum, från fängelsehålan, genom pampiga salar och upp till vinden. Det var många trappor- det hindrade en del av oss att se allt detta – men vår bussresa gick vidare till Limmareds Värdshus,där den omtalade, berömda, wienerschnitzeln serverades. Sveriges äldsta, igångvarande glasbruk ligger i Limmared, det grundades 1740. Strax intill glasbruket ligger Glasets Hus med en egen glashytta där vi fick se hur glasblåsning går till, där var också utställning av kända glaskonstnärers produkter från förr och fram till dagens verksamhet, detta presenterades också av en kunnig guide. När vi sett oss mätta och handlat i butiken var det dags att styra hemåt igen, under dagen hade molnen skingrats, och solen lyste så att undertecknad glömde paraplyet i bussen vid slutet av denna resa.

Lars R SKPF53

 

SKPFs septembermöte.2014-09-16

Det var ett engagerande ämne som trafikinformatör Kjell-Ove Jäderström presenterade. Det finns mycket i Alingsås trafikmiljö som mötesdeltagarna gärna ville fråga om och ifrågasätta. Han hade svar på det mesta, de flesta frågorna möter han i sitt dagliga arbete,men hans svar var inte alltid till belåtenhet, de flesta problemen upplevs ju på olika sätt beroende på om man är gångtrafikant, cyklist eller bilförare. En tydlig information på gång -och cykelvägarna om, på vilken sida gångtrafikanterna skall gå efterlystes exempelvis, det påtalades att det borde vara lätt att lägga in i skolans läroplan. Det skulle kanske räcka långt med en liten påminnelse till eleverna när dom lämnar skolan för dagen och skall ut i trafiken,GÅ PÅ VÄNSTER SIDA PÅ GÅNG-OCH CYKELVÄGAR , och även på vägens vänstra sida, så att ni ser den mötande trafiken! Detta gäller ju alla,tyvärr möter man vuxna på fel sida,som antagligen glömt det dom en gång lärde sig på trafiklektionerna i skolan! Det finns mycket att engagera sig i, när det gäller var vi är, och även vart vi är på väg! Det blev mötesdeltagarna uppmärksammade om när Frälsningsarmens”Öppna Kören”, under ledning av Susanne Åsbogård sjöng om hur man skall välja rätt väg, det finns en väg som till Himmelen bär, på den vägen finns många vägval och frestelser! Där får vi fråga någon annan trafikinformatör om hur vi skall gå! Mötet innehöll även information om avdelningens aktiviteter närmaste månaden, en info som medlemmarna även kan finna i avdelningens medlemsblad och på vår hemsida: SKPF53.se

Lars R SKPF53

 

SKPF 91,6 m över havet.2014-09-03

Det var målet för en resa med SKPFs alingsåsavdelning med MS Bellevue på Göta Kanal den tredje september. Kanalen kallas ”Sveriges blå band”. Vattnet var inte blått men himlen var så blå man kunde önska sig under en sådan här resa. Det är sexton slussar på sträckan Sjötorp – Töreboda, den del av Göta Kanal vi upplevde på vår resa, där skepparen förutom att styra båten genom slussarna hann med att berätta om de sevärdheter som finns längs kanalen. En del fakta om kanalen fick vi också veta: Den är en av Sveriges mest kända turistattraktioner och har utsetts till årtusendets svenska byggnadsverk. Mellan 1810 och 1832 skapades den 190 km långa kanalen som sträcker sig mellan Mem vid Östersjön och Sjötorp vid Vänern..Följer man med hela sträckan så passerar man 58 slussar. Att cykla på kanalbanken är ett populärt semesternöje, man kan hyra cykel och övernatta på vandrarhem och campingplatser. Det var inte aktuellt för oss, vi tog Roland Engbergs buss, som förde oss, glada och nöjda resenärer, hem till Alingsås igen.

Lars R SKPF53

 

SKPFs boulspelare på djupt vatten.2014-08-12

Vid detta tillfälle hade alla valt att lämna kloten hemma och endast lagt fika och regnkläder i kaffekorgen. Vädret visade sin sämsta sida med regn, hård vind och åska, allt talade mot en utflykt med S/S Herbert på vår vackra sjö Mjörn. Trots dessa dåliga förutsättningar kastade vi loss och började vår färd ut mot öppet vatten. Skepparn på båten påstod att det alltid brukar vara bra väder när Herbert är ute på sina turer, och det var ingen av passagerarna som misstrodde honom, för det slutade regna så fort vi lämnat Säveån, och vädret blev soligare för varje minut. Vårt mål var Risön,- när vi kom dit ,- efter några avvikelser förbi ”Torins udde”på Simmenäshalvön och rundat Torstö mfl. mindre öar valde Herberts besättning att angöra öns djuphamn. Vädrets makter visade sin bästa sida när vi gick iland och med våra kaffekorgar i stadigt grepp ,uppsökte vi några soliga klippor för en stunds samvaro. Detta är livskvalitet! Vår fortsatta färd över Mjörn gick med Bryngenäs i blickfältet, förbi Pellholmen, Skår om styrbord och för att sedan styra ut mot Jönsholmen med hotande regn framför oss. Nu är vi nästan vid piren, där står några fiskare, undrar om det nappar bra där? Vi skrämmer nog bort fiskarna när vi passerar in i Säveån igen, efter att ha upplevt en afton vid Mjörn när den är som bäst.

Lars R SKPF53

SKPFs Berlinresa 19-22 Maj 2014.2014-05-19-22

Resans första stopp blir i Björkäng efter två timmars resa. Alla kunde inte äta frukost före avfärden kl06.15. Nu smakade det bra! Vår resa går sedan över Hälsingborg till Hälsingör för vidare färd genom Danmark till Gedser, där färjan tar oss till Rostock. Där finns ett företag som heter Border Shop, som säljer flytande varor på flaska. Ett besök där stod på reseprogrammet. Efter detta stannade inte bussen förrän vi var framme vid Hotel Holiday Inn Berlin Centre Alexanderplatz. Där bodde vi, intog våra frukostar och våra middagar samt tre övernattningar under besöket i Berlin. Första dagen vid vårt resmål börjar med en rundtur i öst-Berlin. Tyskarna är bra på att spara miljöer som påminner om andra världskriget och vad som hände då och efter krigsslutet. Ryssarna lät bygga en mur 13 augusti 1961 som hindrade östtyskarna att fly över till väst, man använde bl.a. 42000 km taggtråd inköpt från Sverige till detta. Femtusen östtyskar omkom vid försök att ta sig över till västberlin. Den siste omkom februari 1989. Muren faller 9 november 1989 och Tyskland återförenas 1990. En punkt på vårt program var lunchbesök i TV-Tornet vid Alexanderplatz. Tornet är 365 meter högt. Vi åt vår lunch ca. 210 meter upp där matborden flyttar sig runt tornets axel en gång i halvtimmen, utsikten var magnifik! Andra dagen i Berlin är det 21 grader varmt, senare på dagen visar termometern 31 grader! Vi tittar närmare på muren, besöker Versöhnungskirche med musik (trombon och orgel), Brandenburger Tor och ser Riksdagshuset. Vi tar bussfika vid Olympiastadion och gör ett besök i Kaiser Wilhelmkirche med sina blå glasväggar. Några ”ögonshoppar” i Varuhuset Ka De We,medan andra tittar på modelljärnväg modell större. Denna sista dag i Berlin avslutas efter middagen med en stunds avkoppling i hotellets innergård som nu öppnar för säsongen. Torsdagen den 22 maj är det dags för hemfärd, +21 Grader vid avfärden. Alla börjar summera sina intryck av Berlinresan, vi kommer hem i en luftkonditionerad buss, guiden Ove var bra och chauffören Roland suverän som vanligt. Det går inte att komma ihåg namnen på alla byggnader och sevärdheter vi sett och besökt, men den som vill kan ju åka tillbaks en gång till, det är mycket kvar som är värt att se.

Lars R SKPF53

Våravslutning på Tånga Hed.2014-05-13

SKPF avdelning53 Alingsås hade sin våravslutning i år på Tånga Hed i Vårgårda. Avdelningen strävar efter att detta evenemang ska vara på olika plats varje år, för att de medlemmar som annars har lång väg till månadsmöten och andra aktiviteter ska känna sig delaktiga i SKPF-avdelningens verksamhet. Tånga Hed är en gammal anrik militärförläggning. Från 1862 och 100 år framåt var den övningsplats för Kungliga Göta Artilleriregemente, A2. Tiden 1963 till 1995 användes Tånga Hed av I 15 Borås. Nu användes Tånga Hed till olika fritidsaktiviteter och utställningar. Här finns campingplats, vandrarhem, fr.o.m i år en badpool, restaurang, Sveriges största museisamling av vågar, samt det mest kända museet; Bröderna Fåglums cykelmuseum. På dagens program stod först samling på ”Mässen” för fika och information om dagens aktiviteter. Det var ca. 70 personer som i två bussar kommit från Alingsås plus några vårgårdabor. Cykelmuseet är inte så stort, därför delades vi upp i två grupper, där ena gruppen gick en tipspromenad medan den andra gruppen gick till museet med ”Dessa fantastiska Fåglums”. Detta cykelmuseum som drivs av Vårgårda cykelklubb visar sagan om de unika Fåglumsbröderna; Sture, Gösta, Erik och Thomas Pettersson. Ingenstans i världen har fyra bröder nått sådana framgångar oavsett idrottsgren. I montrarna såg vi Fåglums många medaljer och priser, som t.ex. Lag-SM, Distriktsmästerskap, Ledartröjor, Bragdguld och OS-medaljer, Världsmästarmedaljer och Diplom samt ett helt rum om proffstiden i Italien med höjdpunkten, vinsten i Giro d´Italia 1971. Dessutom finns en unik samling av cyklar, medaljer, foton, pokaler och tidningsurklipp. Tipspromenadgruppen besökte också Vågmuseet som också var nostalgiskt och intressant. Före hemfärden kunde man köpa lotter i det nya lotteriet ”Guldkanten” och även vinna på entre- biljetten, vinster som var skänkta av Sparbanken. Vädret var inte det bästa, men alla var mycket nöjda med dagen när det var dags att sätta sig i bussen för hemfärd. Lars R SKPF53

SKPF i Trollhättan.2014-04-11

Ett av besöksmålen på SKPFs utflykt den 11 april var Olidan, Sveriges första elkraftverk som togs i drift 1910. Platsen för detta är Trollhättan som ligger vid Sveriges vattenrikaste älv, Göta Älv. Vårt första resmål var Insikten, därifrån startade en guidad vandring genom kraftverket med många trappor och gångvägar. Det är en imponerande anläggning med sina tio turbiner som vi bl.a. passerade på vår rundvandring. Ett besök sommartid, när man släpper allt vatten ( 300 000 l per sekund ) förbi turbinerna, under ”Fallens dagar”, är säkert en upplevelse. Vattenkraft är ett bra sätt att utnyttja ett naturligt kretslopp. När solen värmer upp sjöar och hav bildas vattenånga. Vattenångan stiger uppåt tills den kondenseras i de högre kallare luftlagren och bildar moln. När molnen driver in över land släpper de sin last i form av regn eller snö. Det är den nederbörden som bildar våra älvar och vattendrag som letar sig ner mot havet, där det åter igen bildas ånga som stiger uppåt tills den kondenseras…. Vår resa går vidare till Saab-museet, där kan man uppleva gamla minnen av den där årsmodellen som man hade en gång, där finns också den allra första Saab-en och den allra sista som byggdes före konkursen. Vi kunde också se ett antal gamla tävlingsbilar, bl.a. en av ”Karlsson på taket”. Där visas en Saab med två motorer under huven, den blev visst för stark för den bilstorleken. I utställningen finns också ett antal s.k. conceptbilar, det är modeller som aldrig kommit i produktion av olika anledningar. När vi sett nog i bilmuseet var vår buss intressantare, den skulle föra oss upp på Hunneberg, där finns Restaurang Spiskupan och ”Kungajaktmuseet”, som är ett museum utöver det vanliga. Över Halle- och Hunneberg svävar en spännande saga. En historia om människorna som har levt vid bergets fot i över 7000 år. Där lever myter om Valhall med Oden själv som blickar ut ur själva berget, skrönor förmedlade på ett mästerligt sätt av vår guide som också berättar om livet på tvillingbergen Halle och Hunne, om bergens dramatiska geologi med hisnande rasbranter, om fängslande kulturhistoria, traditionell kungajakt och Vitteneguldets glänsande prakt. Vi välkomnades in till en permanent utställning om bergens djurliv, geologi, kulturhistoria och kungajakt. Den årliga traditionella kungajakten infördes år 1885 av Oskar II. Det finns bildmaterial från dagens moderna kungajakt med Gustav V på sitt favoritpass, och Carl XVI Gustav. Efter dessa upplevelser smakade det med en glass i solskenet innan det var dags att starta hemfärden några upplevelser rikare.
Lars R SKPF53

SKPF intog Karlsborgs fästning.2014-03-21

Den historiska äventyrsturen tog oss via en film bakåt i tiden ,till 1865 och som visade oss hur människorna levde på fästningen på den tiden. Fästningsbygget påbörjades 1819 och beräknades bli klar på tio år, men under byggets gång förändrades förutsättningarna för att fästningen skulle uppfylla ständigt nya krav på effektivitet. Bygget blev klart 1909, alltså 90 år senare än beräknat. Tanken med hela projektet var att Karlsborgs fästning skulle fungera som reservhuvudstad och kungafamiljen,regeringen, guldreserven och kronjuvelerna skulle flyttas om det blev krig. Sverige hade förlorat Åland och Finland vid kriget med Ryssland 1808-1809 och Stockholm låg öppet mot fientligt anfall från öster. Men tiderna förändrades, befästningar inne i landet , som Karlsborg, blev omoderna. Tack vare vapen med större eldkraft och bättre möjligheter att förflytta sig på land, flyttades försvaret till kusterna och Bodens fästning m.fl. byggdes för att motsvara tidens krav. Detta är bakgrunden till att Karlsborgs fästning ligger där vid Vätterns strand, och utgör ett spännande resmål för turister som kanske passerar på Göta kanal eller som vi, med buss som också tog en guidad tur innanför murarna, där finns en civil stadsmiljö med förråd, magasin, bostäder och en garnisonskyrka, en gång tänkt som plenisal för regering och riksdag i orostider. Vi SKPF-are lämnade Karlsborg för hemfärd berikade med lite svensk historia som manade till eftertanke.
Lars R SKPF53

SKPFs Torsdagsklubb med Museets vänner.2014-02-06

Torsdagsklubben hade, vid sin senaste träff, besök av Ulla Nordgren ordförande i Museets vänner. Ulla berättade om de många turer och möten med politiker och berörda som hade beslutat att vårt Museum skulle läggas ner. Lights in Alingsås skulle beredas plats. Så skedde också. Hur detta beslut gick till får vi väl aldrig veta – de ansvariga för genomförandet slutade. Först när nya företrädare tillsattes, kunde en positiv ljusstrimma skönjas, och i höst skall enligt löften Alingsås få tillbaka sitt Museum på ursprunglig plats. Museets vänner har gjort en stor gärning som resulterat i att Alingsåsarna nu får behålla det som visar vår historia. Ulla berättade också att föreningen tagit fram kopior av ett aktiebrev som Jonas Ahlström (hette så innan han adlades) utfärdat. Dessa kommer nu att säljas av föreningen. Ulla, som är mycket engagerande och intressant att lyssna till, gjorde vår träff till en trevlig stund, och vi beundrar hennes målmedvetna vilja att driva denna angelägna fråga.
LL

SKPFs januarimöte.2014-01-21

Vårsäsongens första månadsmöte var välbesökt,trots strul med annonseringen i lokalpressen. I skpfs programblad kunde man läsa att Arne Hellner från polisen skulle komma och prata om säkerhet och skydd mot oärliga medmänniskor som alltid ligger ett steg före när det gäller att lura oss andra som rör oss i butiker och på gator och torg. Förr behövde man inte låsa alla dörrar i hemmet och bilen,och cykeln, tänk så många cyklar man kan se övergivna längs vägarna, som ägaren säkerligen inte har sett skymten av på länge! För att inte tala om alla datorbedrägerier! Arne Hellner var trots sitt budskap glad och positiv i sitt framförande. ”Guitar Men”,Arvid Vestböö och Pleje Persson som skulle spela och sjunga efter fikapausen var en duo som rörde sig i juke-boxens tidevarv.Ack, du ljuva sextiotal! Det var många som blev påminda om sin ungdom med de stora spelmaskinerna som innehöll vinylskivor som det bara var en eller två tvåminuters-låtar på varje sida. Matade man maskinen med ett mynt så kunde man sedan höra den låt man valt från en tablå med tryck-knappar. Den musiken framförde våra gästartister för en publik som gärna sjöng med och klappade takten. Efter lottdragningar och information var det tid att gå hem med glada leenden, kanske tankarna var kvar på sextiotalet. Jag tänker leta reda på den musiken på min dator när jag kommer hem.
Lasse R SKPF avd.53.

SKPFs novembermöte.2013-11-19

Vår gäst, Ulrika Gustavsson som är beteendevetare gav mötesdeltagarna många tips och råd hur man möter människor i olika konflikter. Det gäller att lyssna och ta hänsyn till motpartens argument och åsikter, då kanske man upptäcker att hen kanske har rätt och jag har fel i den aktuella situationen. Hon konstaterade att de församlade lyssnarna säkerligen genom sin livserfarenhet upptäckt hur det fungerar. Alla konflikter är ju inte av ondo, man kan hitta nya bättre lösningar på mycket om man är positiv i mötet med sina medmänniskor. Två positiva människor,Barbro och Rolf Stark, intog scenen efter Ulrikas föreläsning. Barbro gav oss en inblick i hur det var förr, genom att berätta om sin släkt med stora barnkullar, trångboddhet och missbruksproblem. Sångglädjen fanns ändå, Barbro lät oss höra dragspel och sångtexter från sin barndom och Rolf rörde sej i sina berättelser med minnen från sin tid som kommunalarbetare, och omväxlande med sång tillsammans med sin livskamrat. Under fikapausen gjordes en insamling till stormkatastrofen på Filippinerna genom att till Läkare Utan Gränser samla in tvåtusenfemhundrafemtiosex kronor. Lasse R. SKPF53

SKPFs Torsdagsklubb på Sävelundsverket.2013-11-14

Fjärrvärmeverket som håller oss alingsåsare med värme och varmvatten året runt,var målet för vår nyfikenhet denna gång. Redan utanför grindarna blev vi imponerade av hur stort det var. Det man ser när man befinner sej i närheten av anläggningen är de stora högarna av timmer som utgör reservbränsle om flisleveranserna som kommer hela tiden när allt fungerar som beräknat , inte räcker till. Sävelundsverket är ett biobränslebaserat fjärrvärmeverk. Vi fick under vår vandring i anläggningen veta att man använder flis i denna anläggning, man kan inte blanda med andra avfallsprodukter som t.ex. ”brännbart ” från hushållen, det ger problem vid förbränningen, som gör att det blir svårt att hålla rätt förbränningstemperatur, som är c.a. 1000 grader, och då kan orsaka utsläpp av skadliga rökgaser ur den stora skorstenen som syns på långt håll. På långt håll kan man också se en stor cistern, det är en ackumulatortank som fungerar som behållare av det varma vatten som sedan pumpas ut genom ett c.a. 15 mil långt rörsystem. En fjärrvärmeanläggning kan jämföras med en centralvärme anläggning som förser en eller flera byggnader med uppvärmt vatten. Vattnet cirkulerar genom isolerade stålrör, som tillsammans med annan infrastruktur, telefonledningar och strömkablar, nedgrävda i marken når ut till brukarna. Sist kan nämnas att mängden biobränsle (flis) som förbrukas per år är c.a. 200 000 cubikmeter. Tack för att vi slipper frysa, och att vattnet är varmt i duschen! Lasse R SKPF 53

SKPF till Bredared och Hedared.2013-04-25

På dessa båda platser finner man sevärdheter av skilda slag, väl värda att besöka. ”Unos Djur” i Bredareds Bygdegård är en utställning med över 200 träskulpturer, det är djuren i vår natur han med sin hantverksskicklighet och iakttagelseförmåga lyckats forma av tillsynes felväxta knotor och stammar han fann i skogen ,som var hans arbetsplats. Resultatet av hans konstnärliga arbete har visats på utställningar i Mexiko,USA och Kanada, och på Nordiska Museet i Stockholm och på Göteborgs konstmuseum. I den permanenta utställningen i Bredared har hembygdsföreningen skapat miljöer som visar de olika djuren i sin naturliga miljö. Det är en utställning som imponerar på besökare i alla åldrar. Hedareds Stavkyrka, som var vårt nästa mål, är Sveriges enda bevarade stavkyrka. Utmärkande för dessa är att de är uppbyggda av stående stockar eller plankor nedgrävda i marken. Det är en byggnadstyp som fanns redan i kristendomens införande i Sverige och Norge och tidigare användes som kultplats för den tidens gudadyrkan. Åldersbestämning av Hedareds Stavkyrka är osäker. Man har hittat byggnadsdelar från 1100- talet, men senare datering grundad på årsringsdatering tyder på att den byggdes på 1500-talet. Det är troligt att det fanns en kyrkobyggnad på samma plats även tidigare. Interiören i kyrkan är mycket intressant med sina målningar från 1700-talet och den vackra madonnabilden från 1200-1300-talet. Bland alla intressanta inventarier hittar man en liten sten av grönfärgad diabasporfyr infälld i en träbit, som hittades gömd under predikstolen. Den förmodas ha används som resealtare eller fältaltare. Hedareds och Sandhults socknar ålades på 1840-talet att bygga en gemensam kyrka i det närbelägna Sandhult, och Hedareds kapell ansågs i ett kungligt brev 1830 vara i så dåligt skick, att den inte fick underhållas vidare.Hedaredsborna motsatte sig rivning av sin kyrka, och de har omedvetet räddat oersättliga kulturvärden åt eftervärlden. Det utseende kyrkan har i dag stämmer nästan helt med hur den såg ut från 1700-talet fram till 1900-talet. Kyrkan återinvigdes efter senaste renoveringen den 11 maj 1997 av Biskop Lars-Göran Lönnermark. Lars R SKPF avd.53

SKPF tog tåget.2013-04-25

Det var den första punkten på programmet under vår resa till Göteborg den tjugofemte april. Vilket tåg? ”Blå Tåget” på VOLVO förstås! Det var en imponerande resa genom fabriken, där alla robotar som lyfte och svängde och vred och vände på dom olika komponenterna, tillsynes utan att någon människa styrde deras förehavande. Man kände sig förflyttad till någon siece-fictionvärld. Färden genom fabriken gick vidare, det är inte robotar överallt! Vi såg hur människor (!) jobbade längs monteringsbanden, vår guide som berättade om allt vi såg under vår resa, berättade bl.a att arbetarna jobbar i grupper om ca. sju personer och att man byter arbetsmoment inom gruppen för att det inte ska bli för monotont och enformigt för var och en. På frågan om dom jobbar på ackord, fick vi veta att det bestäms hur många bilar som ska produceras per dag. Så det går inte att påverka längs banan hur fort man vill jobba.Ett moment längs monteringsprocessen, där vårt tåg stannade en stund för att vi skulle hinna se och imponeras, var där karossen och chassiet kommer på var sin bana, och vi fick bevittna när de båda komponenterna ”gifte sig” med varandra, med hjälp av robotar som på säkert sätt såg till att de låg i rätt läge för att förenas för evigt. Efter lunchuppehåll var nästa punkt på programmet besök på ”Volvomuseet”. Som alltid, när man ser något intressant försvinner guiden runt hörnet, så det är inget annat att göra än att skynda iväg för att inte missa nästa intressanta objekt. Här hade Volvo ställt upp bilar av alla modeller som byggts sedan starten av bilbyggandet. En del bilar som fanns där har aldrig kommit i produktion, det var så kallade ”conceptbilar”, man experimenterar med olika ideer som sedan bedöms som icke aktuella av olika anledningar. Många av dom skulle jag gärna velat se och köra ute i trafiken. När vi lämnar Volvofabriken går vår färd upp på Ramberget, där ser man det mesta av Göteborg med Älvstranden i förgrunden.Några i vår grupp kommer ihåg hur det såg ut förr längs älven. Från vår utsiktspunkt ser vi Masthuggskyrkan, den blir vår nästa utsiktspunkt, och vi passar på att gå in i kyrkan när vi kommit över dit, den är orginell med sina timmerväggar som man ser när man lyfter blicken. Nu börjar tiden gå mot rusningstrafikdags, så vi styr vår färd mot vårt kära Alingsås, det har varit en intressant och givande dag, och vi hade som vanligt tur med vädret! Lars R SKPF avd.53

SKPFs Torsdagsklubb på Vinden.2013-04-18

Kan det vara något intressant, att gå på studiebesök i en second handbutik? Ja! Det tyckte deltagarna i SKPFs Torsdagsklubb efter att de besökt ” Vinden second hand”. Det som överraskade mest var nog hur verksamheten är organiserad. Där arbetar ca. etthundratjugo personer med att sortera allt som lämnas in, det som är trasigt lagas om möjligt, av personal som är kunnig på var och en sitt specialområde,det prissättes och lagras för att till slut bjudas ut i butiken. Nu är det snart sommar, så nu är det stort urval av trädgårdsmöbler, gräsklippare o.dyl. förutom det vanliga urvalet av möbler, kläder, glas och porslin. I den nästan 1000 kvadratmeter stora anläggningen finns också ett cafe,där bjöds vi på fika efter rundvandringen och i en broschyr kunde vi läsa att försäljningen 2010 var nästan 5,8 miljoner kronor och det delades ut drygt 4,5 miljoner till humanitära och sociala projekt. Vinden har bl.a. arbetat i Ukraina med utbildning, sjukhus och barnhem sedan 1994. Estland får den mesta hjälpen, där är det handikapporganisationer och en organisation för stora familjer som får hjälpsändningar sedan 1998. Vinden är en fristående, ideell förening som bygger på kristen humanitär grund. Lars R SKPF avd.53

SKPF i snölandskap.2013-02-28

Stenstorp var målet för vår bussutflykt den sista februaridagen 2013. Där låg mycket snö kvar, men vi som tänkte gå på studiebesök i Gunvor Johdets bonadsutställning som numera är inrymd i de lokaler Posten tidigare haft var inte beroende av vädret för detta. Bonadssamlingen är en donation av Gunvor Johdet till den förening som bildats för att bevara detta stycke kulturhistoria som med sina motiv och texter berättar om den tid de hör samman med. De flesta av oss hade minnen av sädana väggbonader från sin ungdom. Efterföljarna till dessa väggdekorationer av tyg, var ju pappersbonaderna som oftast föreställde familjen i jul- påsk och lantmiljö. Dalénmuseet ligger alldeles intill, närmare bestämt i före detta Tingshuset. Det var vårt nästa studiemål. Vi blev, efter att vi sett en film om Gustav Dalén, guidade runt bland alla fantastiska uppfinningar som denne man gjorde under sin levnad. Museet är ett upplevelsemuseum så vi fick se hans uppfinningar, klippapparaten, solventilen, glödtrådsbrytaren mm i funktion. Daléns uppfinningar fick också användning på andra marknader,AGA-spisen, filmprojektorer, radio och TV-apparater, kuvöser, mätutrustning, hjärt och lungmaskinen mm.Gustav Dalén drabbades av en svår olycka och miste synen, men han kunde efter en lång konvalesenstid med hjälp av duktiga medarbetare fortsätta sitt skapande. Han tilldelades Nobelpriset 1912. Nästa mål på vår resa var lunchmålet, som vi intog i Cesarstugan. Därefter gick färden till Vara, där var det framdukat eftermiddagskaffe på Nordpolens Kafé, som tog sitt namn efter det att André landat där under en provflygning med den ballong han senare gjorde sin resa till Nordpolen med. Resan till Nordpolen företogs 1897, men vi kunde se att det kafé vi gästade var välbevarat trots sin ålder. När vi närmade oss hemtrakterna kunde vi konstatera att solen tagit hårt på snön, så vår längtan efter våren fick ny näring inför vår nästa resa. Lars R

SKPFs månadsmöte.2013-02-19

Skpfs månadsmöte den 19/2, besöktes av Ragnar Udin. Han berättade om vår nya arena. Estrad. En arena, som kommer att kunna användas till det mesta. Inte bara handboll. Det är bara fantasin som sätter gränser. Med en ljud och ljus anläggning av yppersta klass, kan vi förvänta oss det bästa. P-Hus och restaurang får vi på köpet. Vi tacker Ragnar för ett fint framträdande, och rosorna var han väl värd. Efter kaffepausen, besteg String Singers scenen. Ett Ukuleleband från Floda. Dom har besökt oss tidigare, och efter det här underbara framträdandet, är dom välkomna igen. Dagens konferencier var Tage Johansson, som berättade om resor m.m. Mötet avslutades med lottdragning. SB Svensson

SKPFs Torsdagsklubb.2012-11-15

Vi sammanstrålar som vanligt i vår lokal. I dag skall vi på studiebesök till Alingsås Vattenverk. När vi kommenterat de senaste händelserna , Zlatans suveräna mål i englandsmatchen och skarapolitikernas felsatsning med arnfilmens rekvisita o.s.v., var det dags att bege sig Boråsvägen ut, mot Hjälmared. Där, vid Lilla Färgen ligger Hjälmareds Vattenverk. Vår ciseron för oss först till råvattenpumpstationen som ligger vid sjöstranden. Där tar pumparna in vattnet via två intagstuber av trä, vardera 150 respektive 200m långa. Vattnet tas in 15 resp. 22m under ytan och pumpas upp till vattenverkets huvudbyggnad.Där genomgår råvattnet en omfattande process som börjar med justering av pH värdet med hjälp av kalklösning.Sedan sker reningsprocessen i flera steg genom ett antal bassänger för att via fördelningskanaler passera genom tio snabbfilterbassänger där filtermaterialet består av fin sand. Nu har vi bara en justering av pH värdet igen, det ska vara 8,5. Samtidigt utförs desinfektion med klordioxid för att vattnet skall vara fritt från bakterier och ev. föroreningar. Denna anläggning producerar 2.950.000m3 vatten /år! Det renade vattnet pumpas nu ut till högresorvarer,en i Alingsås och en i Ingared. Från dessa fördelas vattnet med självtryck ut till nästan alla Alingsåsare, utan hjälp av pumpar, även vid strömavbrott. Efter detta studiebesök uppskattar man verkligen att man har full tillgång av rent vatten !< ?p> Lars R SKPFavd.53.

STAVA TILL SKPF.2012-10-27

Rubriken är en lek med ord som dök upp när jag tänkte börja skriva om en av SKPFs aktiviteter. Jag deltar i en grupp som varje tisdag sammanträffar på parkeringen vid Nolhagahallen. Vi träffas alltid där, en del kommer i bil dit, andra kommer gående. Gemensamt för alla är att vi vill ut och gå för vi vet att det är bra för kroppen och knoppen att komma ut i friska luften, gärna tillsammans med likasinnade. Vi är utrustade med stavar och en liten ryggsäck, i den har vi fikatermosen och kanske en frukt av något slag, eller kanske en smörgås. Vår grupps ledare ansvarar för valet av plats för dagens utflykt. Hjortgården är ofta ett populärt val, där finns många olika stigar att välja mellan. Gärdsken runt, eller Lilla Färgen, eller Hälsostigen i Nolhagaparken, det finns många alternativ till vägval. Är det snö eller ishalt blir det oftast de sandade stigarna i vår vackra park som blir platsen för dagens utflykt. Det bästa med utflykten är kanske fikapausen som vi tar när vi gått halva sträckan, har man ett sittunderlag med i ryggsäcken hittar man alltid ” ändamålet”.Vid en av våra promenader i Hjortgården blev vi fotograferade, det blev många fina höstbilder som man kan se på vår hemsida, ”skpf53.se”. Det är inte alltid vackert väder när det är tisdagsmorgon, men lite regn får man väl tåla, man kan ju stoppa ner en regncape eller dyligt i ryggsäcken för säkerhets skull. En paraply kanske? Nej, det passar inte! Båda händerna är ju upptagna av gåstavarna som är ett bra tillbehör vid promenader i skog och mark, dom ger stöd, och rätt använda, lyfter upp kroppen så att det blir mer plats i lungorna för frisk luft och det är ju det som är målsättningen med våra promenader. Har du lust att pröva på med oss? Kom till Nolhagaparkeringen c.a. tio minuter i tio! På tisdagarna träffas vi där, alla är välkomna! Lars R. SKPF avd.53

SKPFs oktobermöte på Kupolen.2012-10-16

Månadens gäst, Nils Sjöström, beskriver sig själv som globetrotter, världsmedborgare och Asienresenär. Det kan vi som fick lyssna på föredrag och se ett urval av hans bilder gärna intyga att det inte verkar vara någon överdrift. Det urval av bilder som ledsagade hans berättelse gav oss en liten inblick i hur annorlunda livet gestaltar sig på andra platser på vår jord, och hur människornas seder och livsvillkor skiljer sig från våra. Mycket händer på en resa under sådana förhållanden. Att bli rånad fem gånger, bl. annat på sin dyra fotoutrustning, svårt biten av två hundar, och bestulen på sin fotodokumentation, är exempel på händelser han råkat ut för under sin senaste treåriga resa. Nu är vi i vår trygga miljö, det är dags för fika, och sedan information om kommande aktiviteter långt från Kina, Filippinerna, Indien o.s.v.. Vi informerades om en inspirationskurs,”Att vara senior”, och fick ett smakprov på ”Träffpunkt Brunnsgårdens” aktiviteter och cafeverksamhet. All verksamhet är öppen för alla, så vi är alla välkomna dit. Info om ett seminarium om anhörigstöd lämnades också. Det blir hjärtstarterutbildning på torsdag, och det finns platser kvar till Axevallatravet, det finns också biljetter till en teaterresa i början av nov.;( Påklädaren). SKPF har skaffat sig en egen hemsida,- SKPF53.se- Med den hoppas vi kunna nå ut med information om vår verksamhet till våra medlemmar, och även till blivande pensionärer. Mötesdeltagarna fick en liten förevisning av Björn Lindhardt och undertecknad, hur sidan ser ut och hur man hittar den information man söker, alla kan inte, av olika anledningar, tillgodogöra sig information via detta medium men skaran växer med alla nya pensionärer som har datorvana. Med detta avslutades mötet av ordf. Sonny Walting. Lars R SKPF avd. 53.

Med SKPF på Reningsverket.2012-10-04

Torsdagsklubben i SKPF valde vid träffen den 4 oktober att göra studiebesök på Alingsås avloppsreningsverk. Fram till 1960 gick allt avloppsvatten orenat ut i Gerdsken, Gerdska Ström och Säveån för att slutligen hamna i Mjörn. Den första åtgärden för förändring av problemet utgjorde mekanisk rening , klorbehandling och slamrötning. 1968 var hela Alingsås anslutet till detta system. Då renades avloppsvattnet till cirka 40%. Det visade sig ganska snart att reningskapaciteten var otillräcklig. En utbyggnad med biologisk och kemisk rening samt slambehandling projekterades, och den nya anläggningen stod efter en inkörningsperiod på två år, klar och i full drift 1975, med ca. 90% rening. 125 km. avloppsledningar och 30 pumpstationer ser till att avloppsvattnet hittar vägen till Reningsverkets avloppsintag. Vi ,vetgiriga besökare imponerades av alla processer och mekaniska anordningar , sandfång och förluftning, försedimentering, svavelsyradosering, biologiska bäddar, flockningsbassänger, slamförtjockare, rötkammare.o.s.v….Vi fick också veta att det från det inkommande avloppsvattnet avlägsnas c.a. 50 kg skräp dagligen – kläder, tygtrasor, bindor,.kanyler mm. Man kan undra vad vissa alingsåsare tror att toaletten skall användas till. Att komma ihåg alla siffror och all information efter detta studiebesök vore önskvärt men omöjligt! Att det var ett mycket intressant studiebesök med mycket nyttig information var vi alla överens om. Lars R SKPF avd. 53.

SKPFs Septembermöte 2012-09-18.2012-09-18

Framtidens äldreomsorg var ämnet som presenterades av dagens föreläsare från Vård och Äldreomsorgen i Alingsås Kommun. Önskemålen från samhället ökar i takt med att det blir fler och fler som lever längre.. Förutsättningarna för en väl fungerande verksamhet förändras ständigt, och måste hela tiden anpassas till förändrade krav. Äldreomsorgen står inför stora rekryteringsbehov, och måste kunna erbjuda goda arbetsvillkor och ett stimulerande arbete till unga människor som är på väg ut i arbetslivet. Att bo tryggt utifrån sina förutsättningar är också viktigt. Behoven och önskemålen ser ju olika ut hos dem som behöver förändra sitt boende. Detta var en del av informationen vi fick ta del av från Voch Ä, Mötesdeltagarna kunde som andra programpunkt hälsa välkommen Mikael Madenfalk som är naturfotograf . Han har förflyttat sej längs Säveån, från Vänga mosse, som räknas som Säveåns källflöde, till utloppet i Göta Älv i Göteborg. Han har säkert tagit tusentals bilder under resan. Det kan man förstå när man tittar i boken ”Säveån en källa till liv”, som har utsetts till årets vackraste västgötabok, Det är ur den han hämtar bildmaterialet som vi tillsammans med hans kartor kunde visa var bilderna var tagna. Vi fick också veta att Säveån fått sitt namn av den anledningen att den är ”sävlig”, den faller på sin tretton mil långa färd, bara 155 meter. Deltagarna på mötet fick en del information, tvådagarsresan till Glasriket är inställd, och årets julbasar blir den 8 december. Ordf, avslutade med att hälsa alla välkomna till månadsmötet i oktober. Lars R SKPF avd. 53.

SKPF mot okänt mål 5 september 20122012-09-05

Resenärerna fick under resans gång gissa vart vi var på väg. Många försök har gjorts att få researrangörerna att försäga sig utan att lyckas. Flera av deltagarna i dagens bussresa gissade rätt, men det blev Majvi Svensson som var allra först och fick 200 kronor i pris.Det stod klart ganska snart att vi var på väg mot Dalsland. Där var första målet Håverud, som utan tvekan är det mest kända och besökta resmålet i Dalsland. Där korsar både landsväg, järnväg och vattenvägar varandra. Den stora sevärdheten är naturligtvis Akvedukten, som konstruerades av Nils Ericson på 1800-talet. Dalslands Center var tyvärr stängt för säsongen, det skulle smakat med en kopp kaffe där! Vi gick istället ombord på MS Dalslandia för att förflytta oss via Dalslands Kanal till Långbron. På vägen dit passerade vi 7 slussar och blev serverade en god lunch (och kaffe) vid passerandet av sjön Råvarpen. I Långbron var det avstigning för vidare färd med vår buss till Uddevalla, närmare bestämt Bohusläns Museum.. Där finns mycket att se och uppleva, det får bli ett längre besök en annan gång! Nu var det dags för fika, och därefter färd hemåt. Vi kunde konstatera att vädret har varit det bästa man kan önska sig när man är på utflykt, så vi var alla nöjda med denna resa när vi skildes åt vid hemkomsten till Alingsås. Lars R. SKPF avd.53 Alingsås.

SKPF i Vårgårda.2012-05-14

Kullingshofstugan var målet när avdelning 53 hade sin traditionella avslutning av vårsäsongen. Vårgårda visade sin vackra sida med spirande grönska och solsken. Dagens aktiviteter började med att Christer Forsmark från Vårgårda Kommun berättade om kommunens vision 2018 för skolan, boendet, miljön, och sist men inte minst om näringslivet och smarbetet med COI, Center of Inovation. Därefter följde utomhusaktiviteter, det var en tipspromenad med kluriga frågor som gynnade dem som var något bevandrade i norska språket, banläggarna påstod att det var norska ord! Fika och allsång med Lennart Svensson och hans dragspel följdes av information om kommande föreningsaktiviteter. Som brukligt är, varvar vi ner verksamheten under sommaren men drar igång igen i början av september. Efter den informationen var det tid att gå ombord på den väntande bussen för hemresa med en skön sommar på önskelistan.

SKPF på sommarträff.

Uppskattningsvis fyrahundrafemtio SKPF-are samlades i Lidköpings Folkets Park den fjärde juli. Det var SKPF-distriktet som bjöd på denna sommarträff som inleddes med en tipspromenad där de som kunde sin geografi om västsverige hade störst tjans att få tolv rätt. Kaffe och fralla i solskenet smakade bra , vi hade tur med vädret!Det var nästan synd att gå in för att lyssna på välkomsttal av ordföranden Lisebritt karlsson i Lidköpings avdelning 34. Hon passade på att göra reklam för sin bygd, Läckö Slott på Kollandsö, Spikens fiskeläge, Kinnekulle med sina vackra kyrkor mm. det finns mycket man kan se och uppleva i denna västgötabygd. Vi hade sedan nöjet att få lyssna på Carl Thulin som är känd för sin berättarkonst med förankring i västgötabygden.Lunchen i den intilliggande restaurangen var också mycket uppskattad. Sedan var det underhållning av Kullens Kapell, en kvartett som bjöd på ett mycket omväxlande sång och musikprogram med sina sjutton olika instrument. Efter deras framförande var det prisutdelning för tiospromenaden, det var två som hade tolv rätt. Det var sista punkten på dagens program, så nu var det bara att gå ombord på bussen för hemresa, efter en trivsam dag med SKPF Västra Götaland i Lidköpings Folkets Park. Lars R.

En liten dagboksanteckning inför SKPFs resa till Stralsund och Rügen 7-8-9 september 2011.

Jag ligger i min säng ,det är dags att sova nu, men sömnen känns långt borta. Det är midnatt den fjärde september, det är några dagar kvar innan det är resdags. Den här resan är den första som innehåller övernattningar, hitintills har det varit dåligt intresse för utflykter där man nödsakas sova borta. Nu blir det två nätter! Jag kanske ska ta det från början. Vi,- (jag som heter Lars, och Tage som är min kompis ) frågade vår bussresearrangör som vi brukar anlita när våra pensionärskompisar ska på utflykt, om han kunde föreslå en resa som kunde sträcka sig över flera dagar. Han föreslog denna resa och det visade sej att han kunde fixa hotell för två övernattningar , frukost och middagar, och en proffsguide som vet allt om vårt resmål som ju är gamla svenskbygder sedan trettioåriga kriget. Det är viktigt med reseledare när man besöker främmande platser. Varken Tage eller jag kan prata tyska så det är bra att vi får hjälp med detta. Vi är fyrtiosex pensionärer på denna resa, jag hoppas att vädrets makter gynnar oss så att resan blir till belåtenhet. Nu ska jag lägga mej igen, det börjar dra i mina ögonlock, nu somnar jag nog , hoppas jag.   7 september Dag ett. Klockan 7.00 gick vi ombord på bussen vid Alingsås station. Vi startade vår resa i ett uppsluppet sinnelag, alla var glada trots regnet som hängde i luften. Vägbygget på E20 mellan Alingsås och Hemsjö avverkades, Vid Nääs Fabriker och i Floda hämtades två passagerare upp. Nästa stopp efter att vi forcerat bilköerna mot Göteborg, blev i Björkäng där fika och fralla var framdukat. Sen var det full fart till Trelleborg och färjan som skulle ta oss över till Sassnitz. Det hade blåst ganska mycket, och det blåste fortfarande så sjön var ganska gropig . Några av oss hade lita känning av sjösjuka men vi var ganska snabbt över till Rûgen. . På den fortsatta färden mot Stralsund stannade vi i den tyska staden Bergen för att handla ”matvaror”, En regnskur stressade oss när det var dags att lasta våra varor, så vi, en del av oss i alla fall, blev ganska blöta innan allt var lastat ombord på bussen.. När vi sedan var framme i vårt resmål, Stralsund och Hotel Baltic Arcona, var det middagsbuffe´, som trots vissa språksvårigheter vid dryckesbeställning avlöpte till allas belåtenhet.   8 september Dag två. Klockan 07.00. Det fanns allt som bör finnas på en tysk hotellfrukost. I dag ska vi guidas runt på stan. Hur är vädret? Regn och blåst! Paraplyer och regnställ är det som gäller i dag! Vår guide visar oss många hus och byggnadsverk på vår vandring genom den gamla hansastaden Stralsund, medan regnet strömmar längs kullerstensgatorna. Vissa hus har ännu inte restauerats sedan andra världskriget men meningen är att det ska ske, det kostar mycket pengar och tanken är att det ska återställas så som det såg ut före kriget.   9 september Dag tre. Vår färd på Rûgen gynnas av strålande sol. Vi åker på Tysklands största ö, vägarna är av skiftande standard. Inne i städer och byar vi passerar är det mycket gropigt, innevånarna tycker tydligen att det är ett bra sätt att få genomfartstrafiken att passera i långsam fart, de tillåtna 70 km i timmen var inte att tänka på.Landsvägarna i övrigt har bra standard. Vi stannar i en badort där vi imponeras av trapporna och hissen ner till den 400 meter långa bryggan som går rakt ut från den fina sandstranden. Vi åker vidare genom de vackra bokalleerna för att sedan stanna vid det fyra kilometer långa semesterhem som Hitler lät bygga 1936 för att det tyska folket skulle få semestra vid havet. Tyvärr blev det aldrig färdigt, nu står det och förfaller. Ryssarna försökte efter krigsslutet spränga bort det men gav upp, det var för stabilt byggt, så mycket dynamit som skulle gå åt hade dom inte tillgång till. Därifrån är det inte långt till Sassnitz-färjan som för oss tillbaka till Trelleborg och fortsatt färd med bussen med sina nöjda SKPFare till hemorten Alingsås. Lars R SKPF avd.53

SKPF på Nolhagadagen

På en minut gällde det att med gummiband skjuta bort en pyramid från bordet, eller kasta pappersbollar i tre korgar, eller förflytta femton klädnypor från en brickkant till kanten på en plastburk och samtidigt undvika att en träkula på brickan inte rullade av brickan! Det liknar TV-programmet ”På minuten”! Det lockade många att försöka, för att genast upptäcka att det inte är så lätt som det kanske ser ut på TV. Nolhagadagen nästa år ska vi slå upp vårt tält på någon plats där fler av parkbesökarna hittar oss, men då kanske vi hittar på något annat för att visa att även pensionärer tycker om att leka.Detta roade också barnen så där kan vi mötas över generationsgränserna! Text och bild Lars R SKPF avd.53

SKPF har varit i Holland

En resa till Holland är en upplevelse som man önskar att alla får uppleva någon gång i livet. En busslast SKPFare gjorde resan, och fick möta våren två veckor tidigare än dom som inte följde med. Visserligen var det regn och blåst ibland, och inte någon vidare värme, men blomsterprakten i Keukenhof, blomsterauktionen i Aalsmer som huserar på åttahundratusen m² och gör femtio tusen transaktioner, fem dagar i veckan! (Hur kan dom hålla reda på vem som ska ha vad?! ) det var upplevelser som uppväger alla ev. besvärligheter. Men Holland är inte bara blommor! Vår resa gick över Nordsjövallen, porslinsstaden Delft, Amsterdam där vi åkte seigtsingbåt på några av kanalerna, men höjdpunkten på resan var ändå blomsterparaden i Sussenheim med ”barntåget”, och det stora blomstertåget där alla ekipge tävlade om att vara störst och vackrast. Efter dessa upplevelser gick vår resa mot södra delen av Holland. Vi passerar Rotterdam och Eindhofen där bröderna Philips startade med tillverkning av glödlampor. Ett av delmålen på vår resa var ”Floriaden”, en utställning som går av stapeln med tio års mellanrum i staden Venlo. Niohundra bussar med turister hade samma mål som vi, men alla i vår grupp hittade tillbaka till bussen efter besöket i denna jättestora samling utställare från hela världen som gav oss en inblick i hur ”naturrummet” upplevs på andra platser på vår jord. Nu börjar vi bli mätta på upplevelser så det känns helt rätt att bussen drar norrut igen via autobahn till färjeläget i Puttgarden och vidare färd genom Danmark till våren i Sverige, som inte kommit så långt ännu, men vi vet vad vi har att se fram emot, vi har ju upplevt våren redan en gång, men inget går upp mot vår svenska vår! Lars R SKPF avd.53 Alingsås.

2012-04-29       Med SKPF till Torpa Stenhus.

Runt Åsundens långsmala sjö, kransad av höga granskogsklädda och allvars tyngda kullar i väster och av öppna lövknoppande bygder i söder och öster, där gick färden för en grupp SKPFare. Det huvudsakliga syftet med denna resa var att uppleva ”Gårdarna runt sjön”, åtminstone en del av dem som Birgit Sparre beskrivit i sina romaner vilka gjort bygden känd och som blivit ett populärt turistmål för såväl naturälskare som historieintresserade. Den här gruppens huvudsakliga mål var Torpa Stenhus, som under vintern genomgått omfattande renoveringar och återställande av interiörer till sitt ursprungliga utseende. Naturligtvis har mycket förändrats i ett av Sveriges bäst bevarade medeltidshus, ursprungligen byggt på 1400-talet som befästning mot danskarna som ända fram till 1658 med freden i Roskilde gjort livet surt för folket i sjuhäradsbygden. Medföljande guid på resan berättade att Torpa aldrig sålts, utan gått i arv inom släkten i 700 år. Nuvarande ägaren heter Pehr Zethelius. De som klarade av att gå i branta trappor kunde uppleva historiens vingslag från fängelsehålorna i källaren till vinden, som vid vårt besök var en byggarbetsplats, men som snart också ska vara sevärd. Efter Torpa Stenhus gick färden genom blåsippedekorerat naturreservat förbi Hofsnäs för att sedan föra norrut, förbi Sjöred, Åsundsholm, genom Vegby,passerade Attorp för att sedan stanna vid Källebacka. Huvudbyggnaden där uppfördes i slutet av 1600 talet och byggdes på med en våning i mitten av 1700 talet. Nuvarande ägaren visade oss runt i sin byggnadsminnesförklarade bostad och vi kunde också besöka ”hemlighuset”, som väl inte var så hemligt med sina sju platser plus en bänk för väntande i samma rum. Nu var det dags för fika! Vi gästade Skotteksgårdens cafe, och fick veta att det var där Sten Sture d.y. År 1520 vid en strid mot danskarna på Åsundens is träffades så illa av ett skott från en fältkanon att han senare avled. Efter detta besök var det dags att tacka för utmärkt guidning och via ”Bogösund” i det vackra vårvädret styra hemåt igen med alla nöjda SKPFare i bussen. Lars Ringkvist

SKPF på studiebesök.2012-02-02

Torsdagen den 2 februari var ”torsdagsklubben” på Alingsås Bibliotek. Det var den första aktiviteten i denna grupp som planerar att träffas torsdagar i ojämn vecka . Vår samlingspunkt är vår expedition på S.Strömgatan, sedan är det meningen att vi innan vi beger oss därifrån , bestämmer vad vi ska göra vid nästa träff om två veckor. Det kanske blir ett biobesök eller något helt annat! Besöket vi gjorde på biblioteket var mycket givande, det gav ”blodad tand” för vår fortsatta verksamhet.Vi fick en inblick i bibliotekets verksamhet, och kunde konstatera att det finns resurser till att tillgodose alla besökare, från bebisar till vuxna, med vad vi önskar i form av böcker, musik, talböcker, datorer mm. Vi blev bjudna på fika också av våra trevliga värdar! Vi rekommenderar alla att besöka biblioteket, där finns dagstidningar också från hela Sverige och en del utländska tidningar. Många kommer varje dag för att läsa den tidning som förmedlar nyheter från deras hembygd. Nästa torsdagsträff ska vi besöka denna tidnins tryckeri, det blir säkert intressant också!

 

Lars R. SKPFavd,53